×

Vad vill du söka på?

skriv sökord och tryck ENTER



Om Petö-pedagogik

Petö-pedagogik, eller KP-träning som det också kallas, är inget botemedel mot hjärnskador men den ger personer med funktionsnedsättningar orsakade av en hjärnskada en möjlighet att slippa ett passivt liv och i stället upptäcka att man kan ta kontrollen över sin egen situation. Pedagogiken tar också ett helhetsgrepp över individen – man tränar inte bara kroppen utan också intellektet och sinnet. Hela den stab av sjukgymnaster, arbetsterapeuter, hjälpmedelskonsulter, logopeder och pedagoger man träffar i konventionell svensk habilitering ersätts i konduktiv pedagogik av en konduktor. Konduktor kan översättas till ledare eller dirigent.


Foto: Anders Forngren

En konduktor är specialutbildad på Petö-institutet i Budapest. Utbildningen till konduktor är fyra år lång och praktik och teori blandas under hela perioden. Den svenska sjukgymnastutbildningen är 3 år lång, huvudsakligen teoretisk och omfattar alla sjukdomar och skador. Cerebral pares studeras högst ett par veckor under kurstiden.

Petö-pedagogik eller konduktiv pedagogik är en metod som ursprungligen kommer från Ungern. Det var en läkare vid namn Andràs Petö som utvecklade metoden som är en inlärningsmetod främst för barn och vuxna med cerebral pares. Metoden har nu utvecklats så den även passar andra neurologiska sjukdomar som t.ex Parkinson och MS. Det främsta målet med pedagogiken är att få personer med funktionsnedsättning att fungera mer självständigt i det vardagliga livet. Man använder ett minimum av hjälpmedel, kroppen mjukas upp och ofrivilliga spänningar minskas med aktiv träning. De som tränar får hjälp att röra kroppen på rätt sätt, vilket gör att de hittar ”nya” muskler som de lär sig att använda. Den naturliga viljan att röra sig och att upptäcka nya saker tas tillvara i träningen, man inriktar sig på att se möjligheterna i stället för problemen.
Under träningen arbetar man efter varje individs förutsättningar och försöker stärka dennes självkänsla. Metoden bygger mycket på interaktionen språk-rörelse-rytm.
I Sverige har pedagogiken mottagits med blandade känslor. Många är dom som tränat enligt metoden och trivts med det och fått ett gott resultat. Tyvärr har inte alla landsting varit lika förtjusta vilket innebär svårigheter att få remisser och ekonomisk hjälp till de träningsmöjligheter som finns i Sverige. Habiliteringen i Sverige har under de senaste decennierna förändrats från att hjälpa familjerna att träna barnen till att istället ge råd och stöd med hjälp av ett habiliteringsteam med olika kompetenser. Därför får inte barn längre hjälp med träning i samma utsträckning som förr i tiden på habiliteringen.